Estetelever intervjuade Enköpingsbor
Home BlogNyheterEstetelever intervjuade Enköpingsbor
no image

Estetelever intervjuade Enköpingsbor

Estetik kan vara mycket, för somliga ett levnadssätt. Enligt Svt Nyheter kan exempelvis musik till och med ha en läkande kraft. En studie från Karolinska Institutet visar att elever får en bättre balans i skolan, om det finns estetiska ämnen på schemat.
Ska kultur och estetik få vara en del av dagens samhälle?
Det kanske är en fråga du ställt dig, vare sig du är osäker på vad du tycker, om du ens har intresse för den eller om du är superengagerad. Det finns många barn och ungdomar som håller på med sport av olika slag men också många som ägnar sin fritid åt musik, dans och drama. Fysisk aktivitet vet vi att det är bra för hälsan men att även musik och dans kan främja hälsan är det inte många som tänker på.
Vi på Estetiska musikprogrammet vid Westerlundska gymnasiet i Enköping ville försöka ta reda på hur människor i vår stad ser på kulturens och estetikens plats i samhället. Därför gav vi oss ut för att göra en liten enkätundersökning bland olika åldersgrupper. 40 personer i olika åldrar med olika bakgrund fick svara på 11 frågor.
De intervjuade under 18 år verkar vara mycket aktiva inom sina hobbys. Ofta håller de på med musik eller tycker att musik är viktigt för kulturen. Musik och kultur är för barn och ungdomar viktigt och de kopplar mycket positivt till dessa begrepp. En av de intervjuade, en blivande förskollärare, menar att estetik är en viktig del i barnens lärande och forskning pekar på att estetiska lärstilar främjar barns läs- och skrivutveckling. Det finns också forskning som visar att matematikinlärning underlättas för barn som håller på med musik, (Gunnar Bjursell, Svt Nyheter på nätet och DN.debatt publ. 130905). Enligt Kulturrådet visar en rad studier också på att aktiviteter som dans och körsång har en positiv effekt på hälsan.
I åldrarna 26 – 45 år ställdes bl. a. frågan; Får kultur kosta och i så fall hur mycket? De flesta tillfrågade kunde inte säga hur mycket men en generell åsikt var att kultur måste få finnas. Kulturskola och estetisk inriktning på gymnasiet ska självklart finnas. Någon tillfrågad tyckte också att det borde sättas till mer resurser för kulturlivet i Enköping.
En känd professor i ekonomi vid universitetet i Milano, Pier Luigi Sacco, som också föreläst för många svenska kommunpolitiker, uttrycker sig så här: ”Kultur gör oss friskare. Kultur gör oss mer toleranta. Kultur skyddar barn och ungdomar från att hamna snett i tillvaron” (citat från en föreläsning i Hallands kommun 2013).
De flesta intervjuade i åldrarna 46 -64 säger att utan kulturen skulle livet vara tråkigt och att kulturaktiviteter skapar en god stämning. Visserligen har kultur haft olika stark betydelse i olika tider men den är viktig. Nyligen gjordes en intressant studie av en forskare på Northwestern University, Nina Kraus. Den visar på att människor som i sin barn- och ungdom spelat piano eller fiol får en lite snabbare hjärna på äldre dagar. Försökspersonerna hade en något snabbare reaktionsförmåga i olika situationer. Nina Kraus menar att detta kan visa på hur viktigt det är med musikutbildning för barn. Annan forskning visar också på att barn med ADHD mår bra av att hålla på med kreativia saker, exempelvis dans (Grönlund & Renck 2005-06).
Estetiska lärstilar och kultur i allmänhet verkar alltså vara något som påverkar människor positivt i alla åldrar och på olika sätt. Forskningen visar allt tydligare på de goda effekterna, inte bara hälso- utan även ekonomiska effekter. Därför vill vi uppmuntra våra politiker att ta med de ”hälsoekonomiska” aspekterna när de planerar och styr vår skola och kommun.
Elever och lärare vid Westerlundska gymnasiets Estetiska program musik, i kursen Konstarterna och samhället.

  • Comments
  • 0

Sign up for Newsletter

Sign up to get our latest exclusive updates, deals, offers and promotions.