10 frågor om skolan – Svar från Håkan Wall (V)
Home BlogNyheter10 frågor om skolan – Svar från Håkan Wall (V)
no image

10 frågor om skolan - Svar från Håkan Wall (V)

Efter Entréskolans etablering i Enköping i höst har nu drygt 700 av kommunens elever valt någon av de sex fristående skolorna istället för de 13 kommunala. Med anledning därav har jag ställt tio skarpa frågor till skolpolitikerna i Enköping. Svaren kommer att redovisas fortlöpande här på sidan.
Först att svara var Håkan Wall, vänsterpartiet.
1. Vilken tror du är främsta orsaken till att eleverna väljer de fristående skolorna?
Svar: Sedan det fria skolvalet infördes i Sverige 1992 och i takt med att allt fler fristående skolor under 2000-talet etablerat sig inom kommunen har ett ökande antal föräldrar valt att sätta sina barn i så kallade fristående skolor, som idag står för:
26 % av förskolans verksamhet
14 % av förskoleklasserna
16 % av grundskolans verksamhet
16 % av fritidshemmens verksamhet.
Föräldrar vill givetvis sina barns bästa. Många föräldrar tror att friskolor ger en bättre undervisning som resulterar i bättre betyg och skapar bättre förutsättningar för barnens fortsatta studier och förberedelser för vuxenlivet. Eftersom elever som gått i fristående skolor i allmänhet fått högre betyg än sina kamrater i de kommunala skolorna stärks föräldrarna i den här uppfattningen. Men beror de högre betygen på en bättre undervisning eller möjligen på att friskolor systematiskt är frikostigare med överbetyg?
Med skolor som konkurrerar hårt om eleverna – och en överetablering av friskolor som kämpar för sin överlevnad – blir betygen ett konkurrensmedel! Våren 2013 jämfördes skolors egen rättning av nationella prov med skolinspektionens kontrollrättning. I genomsnitt satte friskolor högre betyg än kontrollrättningen. När friskolorna på det här sättet övervärderar sina elevers prestationer, går eleverna miste om en realistisk och tydlig diagnos av sina styrkor och svagheter.
Mot bakgrund av att kommunala skolor i genomsnitt har mindre elevgrupper per lärare, en högre andel välutbildade lärare och dessutom tillgång till skolbibliotek och speciallokaler för slöjd, hemkunskap och gymnastik borde föräldrar som vill sina barns bästa naturligtvis hellre sätta dem i kommunala skolor. Men också av sociala skäl (se svar på fråga 2).
2. Tror du att de här eleverna väljer bort de kommunala skolorna.
Svar: Skolverkets rapport ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” visar att det framför allt är föräldrar i så kallade ”privilegierade grupper” (hög utbildning och inkomst) i samhället som väljer bort de kommunala skolorna. De utnyttjar det fria skolvalet när det, i deras ögon, finns ”ökad risk” för hög närvaro av ”underprivilegierade grupper” i den närmaste skolan. Elever som tillhör vad Skolverket kallar ”synliga minoriteter”, dvs de som har ensamstående föräldrar, föräldrar utan högre utbildning eller föräldrar med socialbidrag, är i större utsträckning hänvisade till den skola som ligger närmast hemmet. Detta får två negativa följder:
1. Skolan ligger längre från hemmet; Elevernas skolpendlingsavstånd ökar när andelen elever från ”synliga minoriteter” och andelen elever från familjer med socialbidrag ökar i närområdet. Däremot minskar skolpendlingsavstånden när andelen barn med högutbildade familjer ökar i närområdet.
2. Klyftorna mellan skolorna ökar: Skolverkets undersökningar visar att klyftorna mellan enskilda skolor ökat kraftigt samtidigt som elevsammansättningen fått en ökande betydelse för elevernas resultat. Generellt når både hög- och lågpresterande elever sämre resultat. Orsakerna till det anser Skolverket vara minskade positiva kamrateffekter och lägre lärarförväntningar på eleverna. Skolan tappar sin grundläggande uppgift att lära elever från skilda samhällsgrupper och studieförutsättningar att lära känna varandra. ”Integrationstanken” förfuskas. Valet till friskolor har alltså inga vinnare, bara förlorare.
3. Om ja på förra frågan:                   
     Vilken är den främsta anledningen, enligt din personliga uppfattning?
Svar: Se svar på fråga 1.
4. Ökade kostnader
Att eleverna väljer andra än de kommunala skolorna ger stadigt ökade kost- nader eftersom man i de kommunala skolorna inte kan ställa om så snabbt till det minskade elevantalet. Lokalkostnaderna finns ofta kvar och även vissa
personalkostnader. Hur ska man hantera det?
Svar:  Eftersom de kommunala skolorna planerades och byggdes för att kunna ge undervisning åt kommunens samtliga barn uppstår givetvis problem när allt fler elever går till friskolor. De kommunala skolorna tappar elevunderlag och tvingas säga upp lärare och annan skolpersonal. Skolbyggnader, som var anpassade fär fler elever, upplevs som ”för stora”. Å andra sidan skulle detta givetvis kunna vändas till något positivt.
Vad gäller ”överflödig personal” mår eleverna bra av en skola med fler vuxna som ingår i lärarlag med olika uppgifter som elevassistenter, rastvakter, enskilda handledare, modersmålslärare mm. Vad gäller ”överflödiga utrymmen” kan skolans personal få bättre utrymmen till enskilda arbetsplatser och lärarlagsrum. Eleverna kan få bättre tillgång till grupprum och undervisning för stödundervisning, skolbibliotek med IT och datorer fär anpassade lokaler och fritisverksamheten egna ändamålsenliga lokaler osv.
Värt att påpeka är att de uppgifter om ”för stora lokalkostnader per elev” som Moderaterna och Alliansen gått ut med jämför lokalernas andel av den totala kostnaden. Då slår Enköpings låga lärarlöner och egna interna hyressättning så att lokalkostnadens andel av den totala kostnaden blir högre.
5. Vad kan man göra för att öka de kommunala skolornas attraktionskraft och konkurrensförmåga? Ge gärna några konkreta exempel.
Svar: Eftersom föräldrar enligt skollagen själva fritt får välja vilken skola deras barn ska gå i, kan vi lokala skolpolitiker med nuvarande lag inte styra vilka barn som ska gå på vilken skola. Men givetvis finns det mycket vi kan göra för att öka de kommunala skolornas attraktivitet.
Eftersom boendet inom kommunen är starkt segregerat bör bostadspolitiken främja en utveckling där olika boendeformer kompletterar varandra. Helst bör kommunens olika bostadsområden kompletteras så att vi maximerar blandningen av småhusbebyggelse med hyreshus. Då skapas bättre förutsättningar för en blandning av elever (socioekonomiskt, etniskt, åldersmässigt mm) till närområdets skola.
1. Förhållandevis små skolenheter nära eleverna
I stället för att bygga stora mastodontskolor bör vi se till att skolorna är förhållandevis små – 400-600 elever – och att de ligger nära elevernas boende. Eleverna ska själva tryggt kunna promenera eller cykla till sin skola. Den största trafikfaran för barn idag uppstår när de av sina föräldrar skjutsas i bil till och från skolan.
2. Mindre undervisningsgrupper
Vi bör också kunna konkurrera med att undervisa eleverna i mindre elevgrupper. Institutet För Arbetspolitisk Utvärdering (IFAU) publicerade förra året en rapport kallad Långsiktiga effekter av mindre klasser. Studien visar tydliga samband mellan skolors och klassers storlek och elevernas skolprestationer, trivsel mm. Rapporten konstaterar att elever som gått i små klasser i årskurserna 4-6 får bättre provresultat när de är 13 och 16 år (svenska, engelska och matematik). De har en högre utbildningsnivå och bättre löner när de är 27-42 år. De får så mycket högre löner att de betalar tillbaka mer i skatt än vad kostnaderna för de små klasserna varit. Eftersom de barnens färdigheter också innebär att de överhuvudtaget arbetar i stället för att riskera social utslagning är den totala samhällsvinsten i själva verket ännu större. Varje barn som blir skattebetalare i stället för missbrukare och/eller kriminell är en samhällsvinst på tiotals miljoner kronor, sett över en livstid.
Konkurrensfördelar för de kommunala skolorna är också hur man använder personal och utrymmen i skolan (se svar på fråga 4). Vidare förespråkar Vänsterpartiet en fortsatt satsning på så kallade karriärtjänster bland lärarna.
6. Innebär etableringen av allt fler friskolor också att kommunen får svårt att konkurrera om duktiga lärare?
Svar: Eftersom friskolor på grund av sina vinstkrav inte betalar lärare mer än de kom- munala skolorna och i övrigt inte erbjuder en bättre undervisningsmiljö tror jag inte att konkurrensen av duktiga lärare egentligen är något stort problem. Om de åtgärdsförslag vi skissat ovan genomförs tror jag att lärare hellre jobbar i kommunala skolor än i friskolor, som dessutom, som det har visat sig, ofta jobbar med osäkra framtidsperspektiv.
7. I så fall? Hur möter man det?
Svar: Se svar på fråga 6.
8. Hur påverkar den här utvecklingen planeringen av den nya skolan som ska ersätta Munksundsskolan?
Svar: Vänsterpartiet förespråkar både en skola på Munksundet/Gröngarn och en på Västerleden/Enögla, alltså två skolor nära barnens hem (se svar på fråga 5) hellre än en stor skola förhållandevis långt ifrån barnens boende. För att motverka negativa effekter av den socio-ekonomiska boendesegregationen på Munksundet och Västerleden, bör upptagningsområdet dras ändras så att det dras längs ån. Dr Westerlundsgatan bör ändras från att vara en stor dubbelfilig genomfartsgata till att bli en mindre barnvänligare områdesgata.
De nya skolor som byggs på Munksundet/Gröngarn och Västerleden/Enögla bör planeras så att de lätt kan anpassas efter olika barnåldrars behov från förskola till år 6 och eventuellt år 9.
9. Hur påverkas utvecklingen för andra befintliga skolor?
Svar: Av den lösningen på Munksundet/Gröngarn och Västerleden/Enögla påverkas de inte alls.
10. Drabbas skolorna utanför tätorten hårdare?
Svar: Alla skolor – både i tätorten och utanför – påverkas av den ökande etableringen av friskolor.

  • Comments
  • 2
jan ekman
48 Years 11 Months 10 Days 18 Hours 6 Minutes 38 Seconds ago

Många ord, men liten substans!

Hermine Lindqvist
48 Years 11 Months 10 Days 18 Hours 6 Minutes 38 Seconds ago

Många ord och MYCKET substans!

Sign up for Newsletter

Sign up to get our latest exclusive updates, deals, offers and promotions.